Min mamma oroade sig mycket för djur som far illa. Hon oroade sig för grisar, laxar, höns, alla djur som människan föder upp för sin egen skull.

De sista åren av hennes liv bodde hon på en ort med många mjölkbönder. Hon blev så illa berörd av Arlaböndernas stora ladugårdskomplex med minimal betesyta. "Jag hoppas att de får vara ute någon gång", sa hon alltid ledset när vi gick förbi.

Den här insamlingen är i min mammas minne. För kornas skull, för att de ska kunna vara ute inte bara någon gång, utan så mycket de behöver.